Joanna Zawieja
STRATEGi
- Konstprogram Backaplan, 2025
-
Gestaltningsstrategi Viskans park, 2023
- Förstudie Borås nya konstmuseum, 2023
- Förstudie Sveriges museum om Förintelsen, 2023
- Vad gör en park? Strategi för offentlig konst i folkparker, 2020–22
OMBYGGNAD
CURATing i urval
- Gränslandet, Åsa Cederqvist, 2022
-
De som sår, Saga Gärde & Athena Farrokhzad,
2020–21
- Al Madhafah/The Living Room, Sandi Hilal, 2016–21
- Şaneşin, Aghili/Karlsson, 2020
- Paviljong, MAP13Barcelona, 2020
- Kepsen, MYCKET, 2020
- Jaguars Can't Be Heard, and Yet They Sing, Carla Zaccagnini, 2018
- Kollektiva kroppen,
Johanna Gustafsson Fürst,
2018
- Kulturhuset mitt framför näsan, muf architecture/art, 2017
- Redaktionsrummet, utställningsdesign, 2012
redaktionellt arbete
texter i urval
- Venedigbiennalen, recension, Aftonbladet, 2025
- Vad ska vi lära av Kasper?, kommentar, Arkitektur, 2025
- Wisdome & Anoha, recension, SvD, 2024
- Levande kulturarv, kommentar, SvD, 2023
- Sömlöst lapptäcke, kritik, Arkitektur, 2022
- Att kliva över en tröskel, essä, 2022
- Man tager vad man haver, kommentar, SvD, 2022
- Rasera rivningsnormen, reportage, Arkitektur, 2022
- Folkbiblioteket, recension, Sydsvenskan, 2022
- Sara kulturhus, recension, SvD, 2021
- Liljevalchs+, recension, SvD, 2021
- Norra tornen,
recension,
SvD, 2021
- Slaktkyrkan,
recension,
Arkitektur, 2020
- Hagastaden,
recension,
Arkitektur, 2020
- Haga Nova, recension, Arkitektur, 2019
- Tillfälligheter, kommentar, 2018
- Writing from a construction site, essä, Nordic Journal of Architecture, 2013
- Houses,
essä, Candide - Journal
for Architectural Knowledge, 2010
Al Madhafah/The Living Room, 2016–21
Verk av Sandi Hilal, Boden
Verket “Al Madhafah/The Living Room” av arkitekten och konstnären Sandi Hilal var en plats mellan det offentliga och privata, ett halvpublikt rum som utmanade rollerna som gäst och värd, och som tittade på värdskapets politiska innebörd.
Genom verket föreslår Sandi Hilal sätt att se på och praktisera värdskap som en rättighet. Det konkreta värdskapet i vardagsrummet skiftade i beskaffenhet och skepnad – för det mesta hade den då asylsökande arkitekten Yasmeen Mahmoud nyckeln, satte på teet och lät dörren stå öppen. På lördagar tog andra på sig värdens roll, allt som oftast Bodenbor i väntan på asyl, då de använde vardagsrummet för att bjuda in till öppna middagar på olika kulinariska teman. Ibland anordnade Mahmoud och boende i huset luncher dit stadens politiker bjöds in. ÅterkommandVe hölls mer organiserad verksamhet, som kurser och formaliserat kunskapsutbyte. Vad som konkret ägde rum ändrades över tiden i ett organiskt undersökande av rätten att ta en roll och en plats i anspråk, för att sedan dela den med andra. Värdskap, en till synes vardaglig handling, blev här i entrén till asylboendet en genomgripande akt – ett sätt att bygga gemenskaper och göra sig synlig som politiskt subjekt med sin egen historia och agens. Att göra sig en plats i samtiden och skriva in sin närvaro i framtiden.
→ Utdrag ur Att kliva över en tröskel
Curator och beställare, genom Statens konstråd och i samarbete med Martí Manen.
Yasmeen Mahmoud och Ibrahim Muhammad Haj Abdullah hade en central roll i genomförandet av Al Madhafah/The Living Room. De var med och utvecklade verket och var två av de centrala värdarna i Boden som aktiverade verket genom att använda och organisera program för vardagsrummet. Verket genomfördes i nära samarbete med Havremagasinet och BodenBo.