Joanna Zawieja




STRATEGi

  1. Konstprogram Backaplan, 2025
  2. Gestaltningsstrategi Viskans park, 2023
  3. Förstudie Borås nya konstmuseum, 2023
  4. Förstudie Sveriges museum om Förintelsen, 2023
  5. Vad gör en park? Strategi för offentlig konst i folkparker, 2020–22


OMBYGGNAD

  1. ­­­Scenanvisningar, 2014–pågående­
  2. Goethe/Cervantes, 2016
  3. Fylkingen, 2013
  4. Konsthall C, 2012


CURATing i urval

  1. Gränslandet, Åsa Cederqvist, 2022
  2. De som sår, Saga Gärde & Athena Farrokhzad, 2020–21
  3. Al Madhafah/The Living Room, Sandi Hilal, 2016–21
  4. Şaneşin, Aghili/Karlsson, 2020
  5. Paviljong, MAP13Barcelona, 2020
  6. Kepsen, MYCKET, 2020
  7. Jaguars Can't Be Heard, and Yet They Sing, Carla Zaccagnini, 2018 
  8. Kollektiva kroppen, Johanna Gustafsson Fürst, 2018
  9. Kulturhuset mitt framför näsan, muf architecture/art, 2017
  10. Redaktionsrummet, utställningsdesign, 2012


redaktionellt arbete

  1. Offentligt minne, offentlig konst, 2022
  2. Att verka i gränslandet: mellan konst och planering, 2020


texter i urval

  1. Venedigbiennalen, recension, Aftonbladet, 2025
  2. Vad ska vi lära av Kasper?, kommentar, Arkitektur, 2025
  3. Wisdome & Anoha, recension, SvD, 2024
  4. Levande kulturarv, kommentar, SvD, 2023
  5. Sömlöst lapptäcke, kritik, Arkitektur, 2022
  6. Att kliva över en tröskel, essä, 2022
  7. Man tager vad man haver, kommentar, SvD, 2022
  8. Rasera rivningsnormen, reportage, Arkitektur, 2022
  9. Folkbiblioteket, recension, Sydsvenskan, 2022
  10. Sara kulturhus, recension, SvD, 2021
  11. Liljevalchs+, recension, SvD, 2021
  12. Norra tornen, recension, SvD, 2021
  13. Slaktkyrkan, recension, Arkitektur, 2020
  14. Hagastaden, recension, Arkitektur, 2020
  15. Haga Nova, recension, Arkitektur, 2019
  16. Tillfälligheter, kommentar, 2018
  17. Writing from a construction site, essä, Nordic Journal of Architecture, 2013
  18. Houses, essä, Candide - Journal for Architectural Knowledge, 2010

Sömlöst lapptäcke, 2023




Kritik, Om House Rio av Krupinski/Krupinska, arkitektur

→ PDF

... Jag tänker på hur arkitekturhistorikern Robin Evans beskrev planlösningen som ett strukturerande av sociala relationer. I essän ”Figures, Doors and Passages” från 1978 framhäver han hur korridorens popularisering i 1800-talets England skapade distans mellan kroppar och gav rum för en uppdelning av funktioner och aktiviteter. Vad föreslår i så fall den korridorslösa ombyggnaden av House Rio, om vi med Evans blick läser byggnaden som en maskin som strukturerar det sociala livet? Vid första anblicken har huset en konventionell uppdelning med sociala ytor i entréplan, och privata på övre, tydligt separerade av en tjusig ny spiraltrappa. Men inom dessa våningsplan händer sedan något annat. Här finns inga rum att stänga in sig i, här är liven sammantvinnade med varandra. Kanske är samtidens ändlösa rundgång den största förändringen för livet som fyller detta hus. Ett ständigt mingel, en chans att ramla in i någon. Vart tar bråten vägen? Vart tar barnen och hemligheterna vägen? Allt här är utsökt nog för att visas upp. House Rio må vara ett lapptäcke, men det är ett sömlöst sådant, även interiört...